Katastrof i ultrarapid

Nästan varje dygn bjuder på nya katastrofala ekonomiska nyheter.

Nu har S & P nedgraderat Spaniens kreditbetyg från A till BBB+ vilket kommer att slå på långräntorna och göra statsskulden ännu dyrare att betala.

Arbetslösheten ligger nu på förfärande 24 procent. I regioner som Andalusien och Kanarieöarna ligger arbetslösheten runt 33 procent.

Det är ett rent under den sociala oron i landet inte är större. Man antar att familjer klarar livhanken tack vare svartjobb och hjälp från familj och kyrka. Men många far otroligt illa.

Ännu har ekonomin inte bottnat och det går mot ännu sämre tider.

Katalanskt hat

För att förstå situationen i Spanien idag och vad som kommer att hända i framtiden så måste man inse med vilket hat man betraktar Spanien i Baskien och Katalonien.

Ikväll spelar Real Madrid mot Bayern för att avgöra vilket lag som möter Chelsea i final. Igår förlorade Barcelona mot just Chelsea.

F d direktören för fotbollsklubben Barcelona, katalanen Joan Gaspart, tillfrågades om den kommande matchen sade han: ”Soy culé antimadridista. Lo que haga el Madrid me la sopla. Ni equipo español ni mierdas”. Fritt översatt: Jag är Barcelona-fan och anti-Madrid. Jag skiter i vad man gör i Madrid,  spanska lag eller annan dynga.”

Sådana är alltså tongångarna om ett spanskt lag som har möjlighet att ta hem prestigefyllda Champions League, inte från någon hjärndöd fan utan från en f d klubbdirektör. Ingen respekt eller solidaritet. Bara ett bottenlöst hat. Och detta är inget undantag utan regeln. Man bör komma ihåg detta hat, ty en dag kommer det att leda till att blod flyter igen i Spanien. Därom är jag övertygad.

Vi är för unga för att ha bevittnat tiden före det spanska inbördeskriget, under 1930-talets första hälft, men läser man historien så finner man att hatet var likvärdigt. Då var det vänster mot höger och kyrka. Idag är det regioner mot det egna landet. Det är skrämmande och man bävar inför framtiden.

Riskerar Kanarieöarna marockansk invasion?

Frågan kan tyckas märklig. Men Kanarieöarna är en del av Spanien och när man – som författaren – är bosatt på ”de lyckliga öarna” så vill man gärna ha kontroll på de eventuella faror som hotar. Det må gälla farliga djur, sjukdomar, jordbävningar, tornados, orkaner och krig.

I bakhuvudet finns givetvis att Kanarieöarna befinner sig bara cirka 20 landmil från Västsahara, f d spanskt territorium, som diktaturen Marocko invaderade 1975 efter den ”gröna marschen” när Franco låg för döden. Marocko har uppträtt aggressivt mot Spanien ett flertal gånger sedan och ockuperade för ett antal år sedan den lilla ön Perejil norr om Marocko innan de slängdes ut av spanjorerena. Likaså har de ett flertal gånger uppträtt hotfullt mot Ceuta och Melilla, de spanska enklaverna i Nordafrika. Man anser att Kanarieöarna ligger på den marockanska kontinentalsockeln.

Finns någon risk för Kanarieöarna? På en berömd karta som Muhammed VI har satt upp i det rum där han mottar sina audienser (inkl spanska kungar och regeringschefer) så är Kanarieöarna färgsatta med samma färg som Marocko. Radikala muslimer har aldrig gjort hemlighet av territoriella anspråk på Andalusien, Kanarieöarna m fl områden (se till expempel http://canariasmarroqui.blogspot.com.es/ som uppmanar till marockansk ”fritagning” av Kanarieöarna). Gadaffi uttalde sig högljutt i frågan när han levde. Det finns alltså ett numera lågmält latent hot men Marockos generalkonsul på Kanarieöarna har förnekat att landet gör anspråk på öarna. Hur mycket den försäkran nu är värd, speciellt när oljefyndigheter i havet nu är aktuella.

Mohammed VI:s karta med marocokanska Kanarieöar

Zapatero leende med Muhammed VI framför en provocerande karta med marockanska Kanarieöar

Slutligen beror förstås allt på ett militärt försvar. 1986 röstade Kanarieöarnas befolkning, som en av få regioner i Spanien, nej till NATO trots att öarnas säkerhet naturligtvis stärks under ett NATO-paraply. Ja-sidan vann totalt i omröstningen och Spanien (och därmed Kanarieöarna) gick med i NATO.

F18

F18

Försvaret av Kanarieöarna bygger framför allt på flygstridskrafter. På flygplatsen Gando söder om Las Palmas finns också en militär flygbas. Där är en skvadron med 22 stycken F18 (jakt och attack) förlagd. F18 börjar bli ålderstigna men beräknas vara stridsdugliga cirka 10 år till. Hoppet är att Spanien då skall ha repat sig från nuvarande depression och kunna modernisera sitt flygvapen. Flygvapnet kan förstås sättas in mot attacker både i luften och till havs. Och man förfogar bl a över den svensk-tyska kryssningmissilen Taurus med 50 mils räckvidd som kan slå ut marockanska baser och ledningssystem. Samt  robotar för luftmål som kan nå mål på upp till 10 mils avstånd.

Flottan, med bas mitt i Las Palmas, har ett fåtal patrullbåtar. Gissningsvis 3000 marinsoldator finns till förfogande.

Armén har har ett antal bataljoner lätt infanteri stationerade på olika öar. Bland annat i stadsdelen Isleta i Las Palmas de Gran Canaria. Dessutom opererar man mobila luftförsvarsramper av norsk tillverkning.

Radarbevakningen är mycket viktig för Kanarieöarna och ett antal luftbevakningsskvadroner finns utplacerade. Förutom fast radar på bergstoppar. Civilgardet har sitt eget fasta och mobila system SIVE för att bekämpa narkotikasmuggling, människosmuggling, oljeutsläpp etc. Det är ett sofistikerat system som bygger på integrerad radar, infraröda detektorer etc. Säkerligen har andra vapengrenar tillgång till SIVE-systemet, speciellt under krig.

Med effektiv radar kan ett invasionsföretag upptäckas på mycket långt håll och flyg dirigeras till målet.

Kort sagt, så är Spanien – till råga på allt uppbackat av NATO – omöjligt att besegra för ett fattigt land som Marocko med uråldriga och helt underlägsna stridskrafter. Skulle Marocko anfalla någon del av Spanien så skulle deras militära infrastruktur, och säkerligen diverse kungapalats, smulas sönder den första timmen. Så befolkningen på Kanarieöarna kan nog sova lugnt om natten, oavsett hur fantasifulla Muhammed VI:s kartor må vara.

Kusin Risk

Kusin Risks mamma?

Kusin Risks mamma?

Alla spanska familjer har fått en ny obekväm familjemedlem att ta ha hänsyn till, den kvinnliga kusinen Risk.

Det rör sig förstås om en ordlek. Den spanska orden för premie och kvinnlig kusin är desamma, prima. Och riskpremien för de 10-åriga spanska statsobligationerna över de tyska kallas just ”riskpremien”. Riskpremien är ett mått på omvärldens förtroende eller misstroende visavi den spanska förmågan att återbetala sin statsskuld. Riskpremien avrapporteras dag efter dag, ungefär som väderleksrapporten, och har blivit en del av spanjorerenas vardag. Därav alla skämt om den nya obekväma kusinen som tar plats i hemmet.

Spanien balanserar på en knivsudd för att undvika ekonomisk kollaps. Ett traditionellt riktmärke är att riskpremien inte för gå över 700. Alltså, den långa spanska statsräntan får inte överstiga den tyska med 7%. Men den gränsen har redan överstigits flera gånger.

Mellan den 3:e och 7:e maj 2011 befann sig Spanien de facto i statskonkurs. Omvärlden vägrade låna ut pengar trots erbjudna räntor kring astronomiska 18%. Spanska börsen rasade 14%. Den amerikanska 10% (Spanien är en stor ekonomi med globala återverkningar). Först efter paniksammanträden inom EU med IMF där man hamrade fram garantier på motsvarande 7 biljoner svenska kronor lugnade sig marknaden. Därefter har den europeiska centralbanken köpt spanska obligationer på ”begagnatmarknaden”. Nya obligationer är man förhindrad att köpa av lagliga skäl. Dessa stödköp har lugnat ner situationen och ”kusin Risk” ligger nu oftast omkring 400. I  skrivande stund ligger den på 436 punkter.

Kusin Risk står i låg kurs hos folk i allmänhet. Man ifrågasätter varför omvärlden plågar det spanska folket med en massa pålagor och besparingskrav. Tragiskt nog inser man inte sambanden som Göran Persson en gång så träffande sammanfattade: den som är satt i skuld är inte fri. Det är ju en självklarhet att utlänningar, det må vara Merkel eller amerikanska pensionsfonder, vill ha bra betalt för att låna ut till någon som balanserar på konkursens brant. Allt annat vore oansvarigt av dem. Felet är inte utlänningarnas utan ansvaret ligger hos den tidigare spanska regering som under åratal vägrade vidtaga åtgärder för att sanera ekonomin. Folket kan inte heller frånsäga sig sitt eget ansvar. Regeringen var ju ett reslutat av valresultatet 2008. Som man röstar få man ligga, speciellt i ett land med partiska media.

Spaniens fulaste ord

Nationalister utövar favorithobby

Nationalister utövar favorithobby

Spaniens ”fulaste” ord låter nästan vackert. Alls inget könsord eller på ytan nedsättande. Ändå är det i många kretsar den maximala förolämpningen, ett skällsord som kan få människor att ta till nävarna för att återupprätta sin heder.

Ordet är españolista. Fritt kan det översättas som spansk nationalist eller Spanien-vän. Någon som värnar om Spanien som land alltså. Något som författningen godkänd i folkomröstning uppmanar till.

I Katalonien, Baskien och på andra ställen är españolista den grövsta förolämpning man kan råka ut för. Det finns inget värre än att älska Spanien och värna om dess enhet med mångfald. Det visar hur svår den aktuella sjukan är.

Baskien har tillhört Kastilien (som sedan blev en del av Spanien) sedan urminnes tider och har aldrig varit ett självständigt land. Katalonien tillhörde kungariket Aragonien från 1200-talet fram till 1400-talet då Aragonien blev en del av Spanien. Inte heller Katalonien har någonsin varit ett självständigt land. Icke desto mindre hävdar historieförfalskarna och de nationalistiska extremisterna att dessa områden är ”ockuperade” av Spanien. Det är förstås vanvett men det är vad befolkningen, inkl skolbarnen får sig itutat dag ut dag in.

Själv är jag españolista, con mucha honra (Spanien-vän, buret med ära).

Spanien vägrar erkänna Kosova

Kosova

Kosova

Kosova förklarade sig självständigt 2008 men Spanien är ett av de mycket få länderna i Europa som vägrar erkänna landet. (http://en.wikipedia.org/wiki/International_recognition_of_Kosovo)

Sverige erkände landet efter 15 dagar.

Efter Spaniens vägran uppstod den udda situationen att en kontingent spanska militärer (600 inalles inom raden för NATO-engagemanget KFOR) plötsligt befann sig i ett land de inte erkände. Det ledde till att Spanien ensidigt drog tillbaka sitt deltagande ett år senare, vilket irriterade NATO ordentligt.

Vad ligger bakom Spaniens obstinata uppträdande? Läsare bekanta med spansk politik inser genast att problemet är Baskien, Katalonien och kanske Galicien. Om Spanien erkänner Kosova så kommer dessa regioner att använda detta i sin argumentation för egen självständighet. Och åsikten delas av bägge de stora spanska partierna, PP och PSOE. Trots att situationen för Kosova på intet sätt liknar den som gäller för regioner i Spanien.

Frågan om Scotlands eventuella självständighet väcker förstås stort intresse i Spanien. Kommer Spanien att motsätta sig Scotlands självständighet och EU-medlemskap? Ingen vet men utrikesministern har sagt att Spanien inte motsätter sig Scotlands självständighet.

Fallet Scotland är annorlunda om bägge parter är överens om Scotlands utträde ur landet. I Kosova motsatte sig Serbien och rörande de spanska regionerna kommer centralregeringen att motsätta sig med hänvisning till den spanska författningens referens till landets odelbara enighet.

Spaniens mest hatade person

Fernando VII, "kung brottsling"

Fernando VII, "kung brottsling"

Vilken spanjor väcker hetast känslor när han förs på tal?

De flesta gissar nog på den gamle diktatorn Francisco Franco Bahamonde men min erfarenhet säger mig att det är fel. Visst har han fortfarande många fiender men också många vänner.

Den mest hatade spanjoren, bland de som har ett minimum av bildning, levde 1784 – 1833, var kung och hette Fernando VII.

Till en början var Fernando VII oerhört populär och kallades ”El deseado” (den önskade). Han kom till makten 1808 efter ett uppror där han själv hade ett finger med i spelet. Napoleon ersatte redan 1808 efter invasionen Fernando VII med sin storebror Josef Bonaparte som av spanska folket vanvördigt kallades ”Pepe Botella” (Josef butelj) med anspelning på hans påstådda alkoholism.

Fernando VII kom att sitta i fängelse under hela det spanska frihetskriget. Efter Napoleons förlust kom Fernando VII tillbaka till makten 1813. Han visade sig snabbt vara en despot, hämndlysten och bedräglig, som enbart tillvaratog sina egna intressen. 1814 annullerade han den författning (”Constitución de Cádiz”) som det lagliga parlamentet i den fria delen av Spanien antagit 1812 och förföljde fortsättningsvis sina meningsmotståndare. Ekonomisk misär rådde.

1820 aktiverades ånyo 1812 års författning efter en militärkupp men Fernando VII bad fransmännen om hjälp och de hjälpte honom återta den absoluta makten 1823. Efter återkomsten flörtade kungen med liberala krafter, vägrade återupprätta inkvisitionen och lyckades därmed antagonisera sina tidigare meningsfränder. Efter hans död 1833 utbröt första Carlist-kriget med bl a frågor om tronföljden som bakgrund.

Historiker har en unison negativ uppfattning om Fernando VII. Det som gjort honom så hatad, och till slut gav honom öknamnet ”Rey Felón” (kung brottsling), är framförallt hans beslut att upphäva författningen.

Under Zapateros sista regeringsperiod 2008 – 2011 var det många som drog paralleller till den gamle oduglige Fernando VII. Det hedrar spanjorerna att en kung samtidig med Karl XIV Johan (Bernadotte) fortfarande finns kvar i det kollektiva medvetandet efter så lång tid.

Slut på sjukvårdsturismen

"Bara för spanjorer"

”Bara för spanjorer”

”Sjukvårdsturism” är det något vanvördiga uttryck som beskriver hur anhöriginvandring sker med avsikt att tillskansa sig fri vård i Spanien. Begreppet är i ropet just nu och jakten på sjukvårdsturister är i full gång. Spanjorer som inte är insatta i ämnet och följer hysteriska media lär få uppfattningen att vanliga turister passar på att fixa sina kroniska skavanker gratis i Spanien. Vilket givetvis är helt uppåt väggarna.

Ämnet är aningen komplicerat. Enligt spansk lag (från 1999) så är sjukvården fri för alla. Det är också vad som högtidligen framförs av regeringen i dessa besparingstider. Vad  som gör verkligheten så svårtolkad är att spanska myndigheter inte följer den angivna lagen. Sjukvården är absolut inte fri för alla, allra minst för turister förstås.

I strid med gällande lag kräver spanska myndigheter att man är ansluten till socialförsäkringssystemet för att få annan vård än akutsjukvård. Ansluten blir man som anställd, pensionär, egenföretagare och som fattig. Därtill finns en annan möjlighet, nämligen att ansluta sig till socialförsäkringen via en anhörig boende på samma adress. Utan krav på egen anställning e d. Det är bl a där kruxet ligger. I kombination med anhöriginvandring så inser man att systemet lätt kan missbrukas.

Men det finns ytterligare en aspekt som irriterar myndigheterna. EU-medborgare har rätt till nödvändig vård på hemlandets bekostnad. Med nödvändig vård menas inte bara akutvård, utan även vård som orsakas av kronisk sjukdom, inklusive provtagningar och medicinska kontroller. Problemet där är att hemländerna är dåliga betalare.

Man önskar att Spanien slutade anse besökare som behöver vård som en börda. Det är istället en stor exportindustri man bör ta tillvara. Det man måste göra är att se till att man får betalt.

Don Justos livsverk

Don Justos jättelika katedral

Justo Gallego Martínez är mannen med stora vyer. Den f d bonden, tjurfäktaren och munken har utan ritningar designat och bygger sedan 50 år egenhändigt sin egen jättelika katedral helt och hållet av återvunnet material i Mejorada del Campo nära Madrid. Enmansprojektet måste vara helt unikt. Man bara undrar vad som kommer att hända när Don Justo, nu 87 år gammal, avlider. Kommer myndigheterna i Mejorada del Campo inse att det är en turistattraktion, eller kommer paragrafryttare beordra rivning p g a uteblivet bygglov (även om marken är privatägd av Don Justo själv). Samtidigt måste myndigheterna naturligtvis skydda allmänheten för eventuell rasrisk. Och om katedralen får stå, vem skall bygga färdigt?

Fortsättning följer – förr eller senare.

Real Madrid vinner ligan

Cristiano Ronaldo

Cristiano Ronaldo

Spanska ligan är i praktiken avgjord! Ronaldo krossade Barcelona på deras hemmaplan med sitt 1 – 2 mål. Real-fans firade med tutande bilar och fyrverkerier över hela Spanien. Grattis!

För fotbollstokiga återstår nu Champions league där en final mellan ärkerivalerna Real Madrid och Barcelona inte är omöjlig. Vilka som blir finalister avgörs nästa vecka.