En händelserik dag

Joe Bidens ständiga hånflin gick inte hem hos amerikanska TV-tittare

Fredagen blev en ovanligt händelserik dag. Den bjöd både lite av varje.

Tre på morgonen började nyhetsdagen med vicepresidentdebatten på amerikansk TV. En TV-kommentar sammanfattade: om man hör debatten på radio eller läser den så vann Biden, men om man såg på TV så vann ingen. Vi tycker det var en träffande sammanfattning eftersom Biden spelade bort sina kort genom okontrollerade gapskratt, hånleenden etc som gav ett ruskigt intryck av någon slags underliggande mental störning.

Kungen i bakgrunden gör honnör för legionen som marscherar förbi med 160 steg per minut och med sin get.

Klockan 10 på morgonen var det så TV-dags för det årliga firandet av Fiesta Nacional / Día de la Hispanidad, Spaniens nationaldag, som sedvanligt firades med en militärparad i Madrid. En kommentator sade att han trodde att paraden var en trailer för den riktiga paraden, eftersom den var så kort och urvattnad. Det var fyndigt uttryck och mycket sant. Paraden var nedkrympt till oigenkännlighet. I princip erbjöds bara defilerande trupper som marcherade förbi kungens hederstribun. Inget pansar eller artilleri. Flygvapnet gjorde en enda överflygning med en formation. Inte ens det traditionella fallskärmshoppet, när en militär hoppare landar med flaggan som sedan hissas framför kungatribunen, fanns med i år. T o m militärparader påverkas av den usla spanska ekonomin. Årets budgetvariant kostade 8 miljoner svenska kronor, vrakpris.

Så vad var av intresse? Det som alltid går hem hos publiken är legionens förbimarsch. Den sker i mycket snabb takt, 160 steg per minut, och legionens maskot, en livs levande get, deltar alltid.

Prinsessan Elena med socialistledaren Rubalcaba vid sin sida. Frågan är vem led mest av den andres sällskap.

Har läppläsarna rätt? Gav kungen Rajoy en avhyvling? Kungahuset förnekar och Rajoy tiger sin vana trogen.

Det som annars mest intresserar bedömare är vad som händer på och omkring kungatribunen, för, under och efter förbimarschen. Och årets firande var inget undantag. Vad vi speciellt noterade var att inga visslingar och burop nådde TV-mikrofonerna när kungen och Rajoy anlände. Zapatero åtföljdes alltid av en ljudlig visselkonsert så till den grad att man flyttade publiken bort från kungatribunen för att inte störa dignitärerena med vad folket tyckte. I år var det alltså tyst. Sedan noterade man förstås vem som var närvarande och frånvarande. Bland de frånvarande märktes många regionschefer. Givetvis var upprorsledaren Artur Mas bland dem. Bland de frånvarande var förstås även kungens svärson, Iñaki Urdangarín, åtalad för omfattande ekobrott, samt hans hustru, prinsessan Cristina. Ut med badvattnet hade tydligen prinsessan Elena åkt. Istället för att som brukligt sitta bakom sin far på kungatribunen så var hon nu förvisad till en hedersläktare där hon placerats brevid socialistledaren Rubalcaba, en ovanligt grym bestraffning. Orsaken till denna förvisning är oklar. Kanske är den ett led i fokuseringen på enbart tronföljarna som inleddes med kungens omdanade webbplats. I så fall är förvisningen ovanligt grym eftersom prinsessan Elena skulle varit kronprinsessa och blivande regerande drottning om inte den spanska tronföljden varit sexistisk.

När paraden var över minglade dignitärerna innan de steg in i sina bilar. TV-kamerorna fångade när kungen pratade med Rajoy. Läppläsare har uttytt att han pratade om minister Werts uttalande om utbildningen i Katalonien. Kronprins Felipe vecklade också in sig i en Katalonien-kommentar. Rajoy-anhängare tyder kungen och kronprinsens agerande som ett otillbörligt inhopp i den spanska politiken. Kungen har gjort sig kände för intetsägande, meningslösa kommentarer om enhet, samarbete etc och hans son tycks gå i samma fotspår. Dessa herrars eventuella påhopp på Rajoy i denna fråga ställs i en speciellt ironisk dager när offentligägda katalanska TV3 just givit en sketch där man låtsas skjuta ner kungen med fyra skott, komplett med fingerade blodstänk och allt. Det förefaller som om kungen går i Chamberlains fotspår (apeasement) och tror att det går att tämja odjuret i öster genom att vara vänlig. Peace in our time, sade Chamberlain. Och freden varade i hela 11 månader …

Ernest Maragall, upprorsledare som Artur Mas

Efter militärparaden tar vi del av nyheterna och finner att den skämtsamma Nobelkommitén i Oslo utsett EU till årets fredsprisvinnare. I Sverige går debattens vågor höga om valet. Vi tycker det är bra även om det är pikant att just norrmän belönar EU som man har valt att stå utanför. Men vi tycker det är oomtvistligt att EU spelat en fredsbevarande roll, ända från Kol- och Stålunionens dagar. Nu får EU lite prispengar och det finns som bekant många hål att stoppa dem i. Varför inte endossera dem till Spanien? Grekerna sägs vara chockade över att man ger fredspris till en institution som störtat landet i fördärvet. Vad bekvämt det är att lägga skulden på andra! Ett slösaktigt land i anarki läxar upp EU! Efter att ha mottagit hundratals miljarder! Prata om att vara skamlösa!

Socialistpartierna PSOE med lillebror PSC i Katalonien vaknade till en alldeles egen nyhet. Den kände PSC-politikern Ernest Maragall lämnar PSC för att starta ett nytt separatistiskt socialistparti i Katalonien. Utan tvekan en konsekvens av att PSC, på PSOE:s order,  röstade mot ett separatistiskt lagförslag som ämnade flytta rätten att utlysa folkomröstningar till regionerna. Ernest följer nu brodern Pasquals fotspår och lämnar partiet. Pasqual som lider av Alzheimer har givit sin bror ett färdigt parti han hade liggande i en byrålåda så nu är det bara att sätta igång uppbyggnaden av ett andra socialistparti i Katalonien. Ernest Maragall förkastar den federala lösning Rubalcaba förespråkat, det är självständighet och inget annat som hägrar.

Men den största nyheten av dem alla utspelade sig i Barcelona. Och den skall vi ägna ett eget inlägg.

Legionens sång, Novio de la Muerte:

Cecilia ger ut ny singel 36 år efter sin död

Vi var många som fascinerades av sångerskan Cecilia som dog så tragiskt i en bilolycka 1976, 28 år gammal, när bilen hon färdades i innan gryningen dundrade in i en oxkärra utan belysning i en liten by utan gatubelysning. Cecilias unika röst och viktiga texter glömmer vi aldrig och hon saknas av många. Hon skrev texter inte bara till sig själv utan till många andra sångare, bl a Julio Iglesias.

Cecilia hade givetvis problem med Francocensuren, det hade ju nästan alla som producerade musik med ett budkskap.

Så mycket större blev förvåningen när vi idag läste att Cecilias familj nu ger ut en singel kallad ”Mi muñeca” baserad på band sångerskan efterlämnat. Banden har efterbearbetats vilket resulterat i denna nya singel – efter 36 år!

Cecilia, tack för all fin musik Du gav oss!

Titellåten på den nya singeln kan fritt avnjutas här:

Bland de bästa av hennes låtar tycker vi denna är:

Liksom denna:

Mario Vargas Llosa om Katalonien

Mario Vargas Llosa

Nobelpristagaren Mario Vargas Llosa, som är peruan men mestadels vistas i Spanien, är ju inte främmande för att ta politisk ställning, och har nu givit sig in i Katalonien-debatten. Jag ser ingen motsättning mellan att vara katalan och spanjor, sade författaren idag.

Artur Mas tilltag att utlysa nyval och förvandla detta till en de facto folkomröstning för eller emot självständighet har börjat driva allt flera motståndare ut ur garderoberna sedan Lara och Estopa visat vägen. Det är på tiden och verkligen glädjande.

Positiva nyheter

Spanska parlamentet sätter äntligen ner foten

Äntligen fick man några små anledningar till optimism. Man är så svältfödd på sådant att man blir glatt överraskad varje gång.

Det spanska parlamentet har äntligen tagit bladet från munnen och svarat klart och tydligt på en katalansk provokation. Det var det katalanska kommunistpartiet ERC som hade lagt ett förslag att flytta kompetensen att utlysa folkomröstningar från centralmakten till regionerna. Givetvis som ett led i utbrytningsförsöket som pågår.

Det blev ett rungande nej i parlamentet, 276 mot 42. För röstade i princip nationalister och kommunister. I det katalanska socialistpartiet hade partipiskan vint varför partiet röstade nej på moderpartiet PSOE:s order. Det känns bra att det råder partidisciplin bland socialisterna.

I Spanien har en grupp orädda medborgare, stödda av katalanskt näringsliv, utlyst en demonstration mot självständighet i hjärtat av Barcelona på fredag. Det är beundransvärt eftersom det mycket väl kan vara förenat med livsfara när ligisterna programenligt anfaller. Det är tveksamt om katalansk polis kommer att vara till någon hjälp. Tecken på civilkurage av den här typen gör oss lyckliga. Det visar att inte alla givit upp.

Duon Estopa

Till de orädda hör också Estopa, en rock-rumba duo från Katalonien bestående av bröderna José och David Muñoz. De har som de första överhuvudtaget utanför politikerkretsen förklarat att de motsätter sig självständighet. Detta förstör givetvis i ett enda slag deras hemmamarknad men vi misstänker att det ligger solida affärsöverväganden bakom ställningstagandet. Den totala spanska marknaden är förmodligen långt viktigare än den snävt katalanska. Dessa överväganden förtar på intet sätt det smått heroiska i Estopas uttalanden. Huruvida de efter detta kan vistas i Katalonien utan livvakt undandrar sig vår bedömning men en flyttning till någon annan del av Spanien förefaller trolig.

Allt rullar inte de katalanska separatisternas väg just nu och det glädjer oss ofantligt eftersom det kan bespara Spanien ett blodigt militärt ingripande längre fram.

Populär sång av Estopa:

Standard & Poors sänker Spaniens kreditbetyg

Solen fortsätter ju i alla fall att skina över Spanien.

Standard & Poors hann före Moodys som aviserat att de förmodligen kommer att sänka Spaniens kreditbetyg. Nu har snart samtliga kreditvärderare Spanien endast ett snäpp över ”skräpstatus”.

Bakgrunden till nedvärdering är den fortsatta försämringen i spansk ekonomi, poltitiska spänningar, Rajoys ovilja att begära det länge omtalade räddningspaketet från Europa som skulle sänka räntekostnaderna, osäkerheten i Europa. S & P tror att fler nedskärningar kommer att krävas för att nå budgetmålet.

Häromdagen menade IMF att Spanien är för optimistiska när man budgeterar en minskning av ekonomin med 0,5% år 2013. IMF tror på 1,3%.

Många tror att Rajoy kommer att tvingas frysa pensionerna år 2013 och därmed bryta ytterligare ett av alla sina löften.

 

 

Spaniens Stalin dömer ut traditionell spansk klädsel

Cospedal och Santamaría i underbar, traditionell klädsel i Vatikanen

Kommunistledaren Cayo Lara har nu förklarat att den traditionella spanska huvudbonaden, mantilla och peineta, huvudduk och kam, är frankistisk, alltså tillhörande Francos tid. Vi vet inte hur han förklarar att nästan alla damer i 1600-talskonstnären Velázquez målningar bär mantilla och peineta.

Maokeps – vackrare än mantilla och peineta?

Bakgrunden till lillefar Laras utbrott är att PP-damerna Cospedal och Santamaría klätt sig i mantilla och peineta under en ceremoni i Vatikanen.

Vi antar att lillefar Lara föredragit en Mao-keps även om massmördarna Stalin och Mao bröt 1959.

Lillefar skulle kunna göra en insats. Om han kunde övertala sina älskade partikamrater på Kuba att sluta döda utrotningshotade Carey-sköldpaddor för att tillverka – peinetas!

Damer med mantilla och peineta under fiesta i Sevilla

Farmor födde olägligt

En förtjusande farmor eller mormor

Spanskan har de mest förtjusande egenheter. Bli inte förvånad om du hör talas om en farmor (eller mormor) som fött barn. Éramos pocos y parió la abuela, lyder uttrycket (alltså: ”vi var få och farmor (eller mormor) födde”). Exempel: ”No teníamos bastante con los políticos, sino que éramos pocos y parió la abuela”. Ahora resulta que Artur y su afán de independentismo llega también a la Iglesia Católica.” Bakgrunden är att en katolsk biskop i Katalonien propagerat för katalansk självständighet i sina predikningar. Artur som nämns är förstås den katalanske regionschefen Artur Mas.

Det här är i själva verket en spansk variant av Murhys lag som säger att om något kan gå snett så gör det det. Och det är ju ingen nyhet, eller hur? 🙂

Huso horario

En tvådimensionell bild över longitudinella tidszoner som visar deras spolform.

Idag hade vi lyckan att träffa på ett spanskt begrepp vi aldrig sett förr, huso horario. Vi läste i ABC: ”España emplea en la actualidad el huso horario GMT+2”. Vi trodde först det var en felskrivning, att man menade ”uso horario”. Det vore ju inte första gången en spanjor tog fel på ett stumt h.

Huso horario visar sig betyda tidszon. Även om påståendet i ABC att Spanien tillhör GMT + 2 är dubbelt felaktigt. För det första heter det inte längre GMT utan UTC (Universal Coordinated Time) och för det andra ligger Spanien på UTC + 1 precis som Sverige (även om man understundom har sommartid, men det ändrar inte tidszon).

Artikeln föranleds av att man just skall hålla en konferens om rationellt utnyttjande av tiden i Spanien. Långa siestor, långa arbetsdagar etc, allt skall diskuteras. Inklusive förslag att lägga Spanien på samma tid som Storbritannien, Portugal, Kanarieöarna m fl, d v s UTC. Spanien ligger mycket västligt för att tillhöra samma tidszon som Sverige (betydligt längre österut).

Men, varifrån kommer nu ordet huso? Vi är inte bevandrade med spinnteknik men den bokstavliga översättningen av huso lär vara spindel. Vi antar att det är någon slags spole där man fångar upp tråden, garnet. Denna spindel har ungefär samma form som om man skär ur 15 graders longitud (en tidszon) och teoretiskt breder ut den platt.

Tills slut, det är naturligtvis fritt fram att istället för huso horario använda uttrycket zona horaria.

Ett dråpligt tolkuppdrag

Pappersbruk

Det är kul att ta sig tid att skriva ner små roliga hågkomster från affärsuppdrag med spansk anknytning. På 1970-talet fick jag i uppdrag att tolka åt en affärsman från Stockholm, död sedan mycket länge. Den gamle charmerande gentlemannen handlade med begagnad industriell utrustning och var oerhört kunnig inom sitt område. Nu hade han sålt bl a ett filter till ett pappersbruk utanför Huelva. Köparen var inte nöjd utan ville häva köpet eftersom filtret var defekt.

Det blev en lång resa ner till pappersbruket för att inspektera reklamationen. Först med flyg och sedan runt 4 mil i taxi. Under resan hade den gamle gentlemannen långa utläggningar över vilka gnälliga idioter spanjorerna var. Jag sade väl inte så mycket, lyssnade mest. Till slut kom vi fram till pappersbruket och utan att förlora tid så ville spanjorerna visa pappersfiltret monterat och i funktion. Än idag minns jag bilden för mitt inre. Vi kördes iväg med bil och hamnade i ett område med enorma rör som löpte kors och tvärs. Och där satt det, filtret, kanske 8 – 10 meter högt. Och det läckte som ett såll! Vattnet sprutade åt alla håll och jag hade svåra problem med att hålla mig för skratt efter svenskens långa utläggningar stunden innan om gnälliga spanjorer. Det blev nog det kortaste tolkningsuppdraget i min karriär (fast restiden blev ju inte billig i fakturan :)). Det var bara att meddela spanjorerna att köpet naturligtvis var hävt och att de omgående skulle få sina pengar tillbaka. Jag minns inte hur besöket rundades av, förmodligen bjöds vi på lunch av de vänliga och korrekta och alls inte gnälliga spanjorerna.

Jag var hjärtlös nog att ibland påminna den gamle mannen om den präktiga duschen utanför Huelva när han gnällde om någon kund.

Den vänskapliga hatmatchen

Pepe, back i Real Madrid, på flygfärd i det egna straffområdet.

Så har då hatmatchen  i fotboll mellan Barcelona och Real Madrid gått av stapeln. För oss TV-tittare blev matchen – enligt vår mening (andra hyser annan åsikt) en präktig fotbollsfest med utsökt fotboll som vanligt. 2 -2 slutade matchen och de eviga konkurrenterna – bäst i spansk fotboll – gjorde 2 mål vardera och sedan hade varje lag ett skott i ribban. Jämnare än så kan det knappast bli!

Juan Luis Cebrián, från Franco-funktionär till socialist till separatist

Spanienhatarna hade gjort sitt yttersta för att förgifta matchen. Men vi TV-tittare serverades en modererad version av matchen. Man kan göra mycket genom att välja kameravinklar, undvika närbilder och skruva ner mikrofonerna när det är lämpligt. Matchen sändes i socialistägda Canal Plus och som TV-tittare tackar vi programmets producent för en utsökt genomförd sändning. På nätet finns länkar till videos som inte ”censurerats” men vill man se hatvideos kan man ju hellre gå till originalen, Göbbels och Hitler som finns på Youtube. Samma andas barn. Huruvida Canal Plus-sändningens producent får behålla jobbet kan man fråga sig eftersom PRISA:s VD, Juan Luis Cebrián nu profilerar sig för katalansk självständighet.

Det roligaste med hela matchen var stämningen efteråt. Det måste ha varit outhärdligt för de katalanska separatistslöddren att se spelarna från de bägge lagen omfamna varandra efter den fina matchen. De här killarna är ju kompisar. De flesta har spelat tillsammans i Spaniens landslag ett otal gånger. Men för en separatist (som själv är spanjor) måste en omfamning av en spanjor vara ett fruktansvärt förräderi.

Underbar bild: Iker Casillas (Madrid) och Xávi Hernández (Barcelona) omfamnar varann