Ángel Carromero nu i spanskt fängelse

Ángel Carromero anländer till fängelset i Segovia

Ángel Carromero anländer till fängelset i Segovia

Ángel Carromero, den unge spanska PP-politikern som körde en bil i vilken två kubanska oppositionella tragiskt omkom, har nu återkommit till Spanien och fängslats i Segovia för att avtjäna sitt 4-åriga straff, utmätt av den kubanska diktaturen. Så långt har alltså det förväntade slagit in.

Nu väntar vi på att regeringen Rajoy, som släppt ETA-medlemmar på löpande band, snarast beviljar villkorlig frigivning, fotboja eller nåd. Carromero har nu suttit fängslad i långt över ett halvår, först i diktaturens Gulag och nu i Spanien. Och detta är en man som varit med om en svår dödsolycka. Han har aldrig fått sörja, aldrig fått tröstas av sin familj. Det är ovärdigt att nu sätta honom i fängelse direkt efter hemkomsten. Det kunde anstått. I ett land som Sverige blir folk anvisade fängelseplats långt efter straffet avkunnats. Såvida det inte föreligger någon uppenbar flyktfara och det gör det uppenbarligen inte här.

En mänsklig detalj i allt detta byråkratiska förtryckarmörker är att Esperanza Aguirre, den f d regionschefen i Madrid, infann sig vid fängelset i Segovia för att försöka träffa sin unge partikollega. Hon fick inte träffa honom – vilket hon nog visste på förhand – men sådana gester av solidaritet måste vara mycket välgörande för stackars Ángel Carromero. Typiskt att det var just Esperanza Aguirre, Spaniens verkliga stormorsa och en av de få som visar moralisk resning, gång på gång.

Esperanza Aguirre utanför fängelset i Segovia

Esperanza Aguirre utanför fängelset i Segovia

Ángel Carromeros mamma har naturligtvis lidit svårt en lång tid. Hans pappa ligger sjuk och kan inte hälsa på sonen. Vi minns hur Rajoy-regimen släppte en baskisk massmördare för att denne skulle kunna ta hand om sin sjuka mor, något han vare sig ämnat göra eller gjort men han förblir ändå på fri fot. I ljuset av detta framstår det som obscent att slänga Carromero i en cell.

Oduglige Rajoy – frige Carromero NU!

Mer om Carromero-fallet: https://spanienaktuellt.wordpress.com/?s=carromero&submit=S%C3%B6k

Genusstyrd snöröjning

Vapen i genusdebatten

Vapen i genusdebatten

När man tar del av svenska media får man ständiga påminnelser om vad det var som gjorde att man tröttnade på det gamla hemlandet. Nu ägnar sig tidningar och TV bl a åt en debatt huruvida snöröjningen skall vara ”genusstyrd”! Jo det är faktiskt sant.

All s k genusdebatt tycks ha spårat ur för evärdlig tid sedan geniet Tiina Rosenberg fällde de bevingade orden ”Kvinnor som ligger med män är könsförrädare”.

Det är verkligen inte bra för blodtrycket att följa svensk ”genus”-debatt!

Monarkens meningslösheter

jcmKung Juan Carlos har hållit sitt traditionsenliga jultal. För varje år som går blir TV-publiken allt mindre i takt med att kungen gör sig alltmer irrelevant.

Årets tal hade tre tema, den ekonomiska krisen, Spaniens relationer med Europa och latinamerika och politiken som fenomen. Det enda noterbara var en viss kritik mot hur politiken (inte) fungerar nuförtiden.

Det tragiska är förstås att en statschef i ett land med ett pågående uppror mot landets enhet låtsas som det regnar. Inte ett ord om hur en hel region åsidosätter spansk lag och räcker långfinger åt rättsväsendet. Vilken oerhörd skillnad mot det agerande från kungens sida man tyckte sig uppfatta under statskuppen 1981!

Talet gavs av kungen sittande på sitt skrivbord! Även det ett hån mot publiken. Vi antar att den gamle monarken tror att dålig hyfs och stil gör honom mer folklig. Det visar hur långt han hunnit i den mentala utförsbacken.

Avgå, Juan Carlos!

Jultalet i sin helhet:

God Jul! tillönskas våra läsare

an

Julgran på Canteras-stranden i Las Palmas de Gran Canaria. Vem behöver snö när man har sand?

Hoppas Ni alla har en skön och trevlig jul! Här i Las Palmas pågår julbestyren just nu men sedan vankas glögg, pepparkakor, julbord med skinka, dopp i grytan, bruna bönor, prinskorv, julkorv och revbensspjäll – kort sagt, som en barndomens jul. Om än i 23 graders värme under gassande sol. SVT 1 sänder just nu julkonsert från Storkyrkan. Storslaget och stämningsfullt! Prinsessan Victoria läste nyss ur julevangeliet.

Vann Du nära 4 miljoner kronor?

76058Dragningen i det spanska jullotteriet pågår som bäst. Första priset, ”el gordo”, drogs redan vid 10-tiden. Det blev nummer 76058 som totalt vinner 4 miljoner euro per serie (hur många serier varje pris har nämns inte, men det måste vara många, många hundra). Normalt köper människor en eller flera ”décimos” (tiondelar), som kostar 20 euro, och varje ”décimo” vinner alltså nära 4 miljoner svenska kronor. Kort sagt – lotteriet har skapat en massa nya mångmiljonärer Spanien runt. Scenerna på TV är verkligen rörande och medryckande. Många arbetslösa och utfattiga har vunnit stora förmögenheter och har därmed säkrat sin försörjning. Om de håller klokt i pengarna. Till och med hit till Las Palmas de Gran Canaria har ”el gordo” hittat!

Spanienaktuellt kan inte rapportera någon egen vinstlott. Möjligen sammanhänger det med att vi aldrig spelar på lotterier 🙂

Dragningen där skolbarn sjunger de vinnande numren, en 200-årig tradition:

Artur Mas installerad som regionschef

Artur Mas

Artur Mas

Upprorsledaren i Spaniens nordöstra hörn, Artur Mas, har nu installerats som regeringschef med stöd av röster från det egna partiet CiU och vänsterradikala ERC, hemvist för flera gamla terrorister och vinnare i valet nyligen. Den enda dagsordning upprorsregering har är att uppnå självständighet för sin hemmaregion under valperioden.

Joan Tardá

Joan Tardá

Parlamentsledamoten för ERC Joan Tardá har sin vana trogen spritt provokationer omkring sig. Nu utmanar han centralregeringen att införa direktstyre i Katalonien ”om man törs”. Det är en åtgärd som författningen förutser när en region spårar ur. Tardá menar att man kommer att ”fylla gatorna” om detta händer. Spanienaktuellt tycker, att man börjar alltmer skönja konturerna av en framtida strategi. Att skapa ett Palestina 2 och sätta press på Spanien internationellt för att upproret skall lyckas.

Lycka till, Tito

Tito VilanovaIdag sänder vi en tanke till fotbollsklubben Barcelonas tränare, Francesc ”Tito” Vilanova, som ligger på operationsbordet för att operera bort en ny tumör i sin öronspottkörtel (den körtel som brukar drabbas när man får påssjuka). Han opererades förra året för samma åkomma. Tito har sedan han tillträdde för något år sedan uppträtt hedrande och de idrottsliga resultaten kunde knappast vara bättre. Vi hoppas att Tito återfår sin fulla hälsa!

Ny dom för seriemördaren Txapote

tx”Txapote”,  Francisco Javier García Gaztelu, välkänd seriemördare för ETA, har fått påbackning med 19 år på sina fängelsestraff för ett mordförsök mot en socialistisk politiker  i Guipúzcoa, José Ramón Recalde. Terroristerna sköt Recalde i huvudet när han satt i sin bil. Han föll i sin frus armar, blödde svårt men överlevde.

José Ramón Recalde på sjukhuset

José Ramón Recalde på sjukhuset

”Txapote” var ansvarig för ETA-slöddrets hela våldsverksamhet (”militär chef” som mindre vanvördiga media kallar honom). Han har dömts i en rad rättegångar för mycket uppmärksammade  mord och ingen tycks riktigt veta vilket ackumulerat straff som väntar honom. Men vi gissar att med rabatter så har han kanske 30 – 40 år kvar att begrunda sina synder.

Intervju med José María Aznar

jm1Denna morgon bjöd på en direktsänd intervju med förre regeringschefen José María Aznar i EsRadio och Libertad Digital Televisión. Aznar som utgivit första delen av sina memoarer  är ute på en ”book tour” och precis som i USA är det ett gyllene tillfälle för media att få intervjuer med den annars skygge ex-regeringschefen som satt vid makten 1996 – 2004.

Tonen var tämligen uppsluppen under intervjun, i bjärt kontrast till de intervjuer han gav som regeringschef. Till hans mera framträdande drag hör knappast en öppen personlighet.

De mest intressanta frågorna gällde givetvis situationen idag. Aznar blev gravallvarlig och betecknade dagens situation som ett nödläge. Befriande att höra någon som talar ur skägget i kontrast till den galne Rajoy som aldrig någonsin har något seriöst att säga.

Sin vana trogen vägrade Aznar att framföra någon kritik mot sin efterträdare men genom omskrivningar framförde han ändå kritik.

Det bestående intrycket blir trots allt en beklämdhet. Hur oerhört tragiskt är det inte att Spanien i denna historiska nödsitiation inte har en handlingskraftig regeringschef som Aznar utan en lättviktig stolle.

Nästan alla lyssnare som deltog frågade huruvida Aznar kunde tänka sig att återkomma. Han skojade mestadels bort frågorna men sade faktiskt aldrig nej. Men hoppet att så skulle ske är naturligtvis minimalt.

Aznar skrädde inte orden om upproret i Spaniens nordöstra hörn och man fick helt klart för sig att han personligen hade agerat för länge sedan.

I huvudet på Rajoy?

Sabino Fernández Campo

Sabino Fernández Campo

Nuvarande situation i Spanien påminner denne skribent skrämmande mycket om 23-F, statskuppen 1981. Jag minns så väl den enorma ledsnaden över att en hoppfull utveckling hade gått åt skogen på ett ögonblick. Den bottenlösa hopplösheten. Tanken på att det nu förmodligen var oundvikligt att flytta tillbaka till Sverige. Ja, det var många tankar som virvlade genom huvudet under ett hektiskt dygn. Och som nu börjar få sina motsvarigheter.

Skillnaden då var att hoppet stod till den unge kungen. Han var överbefälhavare och hade tjänstgjort tillsammans med och kände befälhavarna i Spaniens försvarsområden. Man hoppades alltså att han skulle kunna förhindra en spridning av upproret varpå kuppen skulle självdö. Och när befälhavaren Milans de Bosch slutligen lydde order att dra tillbaka tanksen från Valencias gator, ja då visste man att kuppen föll ihop.

Då, 1981, knöt man alltså – med rätt eller orätt – hoppet till någon, kungen och hans utmärkte, kloke stabschef, Sabino Fernández Campo. Nu, 2012, kan man inte knyta hoppet till någon. Landet faller ihop och bryts sönder utan att någon agerar eller kan förmodas agera. Kungen förefaller senil och Rajoy verkar så frånvarande att han närmast förefaller galen på riktigt.

Upprorsledarna i Spaniens nordöstra hörn (”Katalonien”) kan göra precis vadsomhelst utan att Rajoy reagerar. De bryter mot lagar, ignorerar domstolsbeslut och kör regionen i sank utan att Rajoy har ett ont att säga. Tvärtom, han lugnar och skickar mer pengar till de kriminella. När han de facto har makt att införa direktstyre och införa lag och ordning i Spaniens nordöstra hörn (”Katalonien”) igen.

Situationen börjar bli outhärdlig. Man kan fråga sig hur länge EU kommer att förbli tyst. Spanien är EU:s stora problembarn – sju resor värre än lilla Grekland – och nu skall man alltså behöva åse hur man med vetta och vilja skapar en ny krisbank i Spanien, La Caixa som de kriminella nu ämnar ta över. Vem antas stå för fiolerna i slutänden? Tyskar, österrikare, holländare, estländare o s v förstås.

Vilken tragedi att Sabino Fernández Campo inte längre är kungens stabschef! Då hade nog det olagliga upproret i Spaniens nordöstra hörn (”Katalonien”) kvästs för länge sedan. Nu kan vi bara åse en katastrof i ultrarapid ända fram till tanksen oundvikligen rullar på Kataloniens gator inom de närmaste två åren.

Stackars arma Spanien. Att efter Zapatero ha fått en total odugling vid makten. Vi bevittnar Spaniens slutgiltiga sönderfall. Och ingen kommer uppenbarligen att röra ett finger.