Abdikationen

abdicacion

Juan Carlos I stadsfäster lagen om sin egen abdikation.

Det är ju på sin plats att vi uttrycker vår uppskattning över det faktum att den gamle kung Juan Carlos I till slut abdikerade. Vi har hoppats på det många, många gånger i denna blogg. När det till slut hände så låg bloggen i dvala p g a sjukdom men vi vill ändå beröra den historiska tilldragelsen.

Först kan man väl konstatera att abdikationen skedde bakom rökridåer som vi vant oss vid att förvänta oss från kungahuset. Aldrig några raka besked. Alltid ett tomrum som måste fyllas med spekulationer.

Wikipedia citerar: ”Haciendo referencia a la situación económica de España y a las transformaciones y renovaciones demandadas por la sociedad, reconoció que éstas debían ser llevadas a cabo por las nuevas generaciones y que su hijo, Felipe de Borbón, contaba ya con la preparación y madurez necesarias para hacerse cargo de la jefatura del Estado.

corinna-y-juan-carlos_560x280

Juan Carlos I med sin senaste – och rimligen sista – älskarinna, danskan Corinna Larsson.

Alltså ingenting. Vad var då orsaken till att han – trots ideliga försäkringar om motsatsen – abdikerade? Spanienaktuellt tror att det rör sig om en blandning av olika faktorer.

Juan Carlos I är en gammal skröplig man som om vi inte minns fel är uppe i runt femton operationer under de senaste åren. Hans svärson står åtalad i en omfattande korruptionshärva liksom prinsessornas personlige sekreterare, och kungens dotter Cristina riskerar att gå samma väg. Efter Juan Carlos I abdikation tillhör nu inte den kriminelle svärsonen Urdangarín och hans fru kungahuset, varför åtal och dom blir mindre smärtsamt för institutionen. Upproret i Katalonien rullar vidare och kan komma att ställa krav på överbefälhavaren (= kungen!) att besätta provinsen militärt som yttersta utväg. Ett revolutionärt kommunistparti går mot att bli största parti i Spanien. Den ekonomiska krisen har lättat men fortfarande lider folket svårt. Och överallt i omvärlden abdikerade allt ifrån påvar till monarker.

cortes

Statskuppen. Överstelöjtnant från civilgardet, Antonio Tejero Molina, besatte parlamentet på direktsänd TV.

Kort sagt, glädjeämnena var få för den gamle monarken och monarkins anseende var kört i botten efter kungens många missgrepp. Är man då 76 år så kan det måhända vara svårt att motivera sig att rusa upp ur sängen varje morgon, klä på sig och agera statschef. Vi tror att det är så enkelt. Spekulationerna om att han skulle fly till sin f d älskarinna, danskan Larsson, föreföll orealistiska. Någon gång måste väl potensen svikta även på en gammal pilsk Borbón?

Av alla de spörsmål som restes i och med kungens abdikation väljer vi att koncentrera oss på tre:

1. Vilken blev nu hans titel? Till slut enades man om titeln Rey Emérito (alltså kung emeritus). Det var väl den gamle tyske påven som inspirerade.

Kungens historiska tv-tal under statskuppen

Kungens historiska tv-tal under statskuppen

2. Hur skulle han skyddas rättsligt? Som kung åtnjöt han åtalsimmunitet och – till skillnad mot Sveriges kung – även immunitet i civilrättsliga frågor. Det var viktigt att reglera sådant blixtsnabbt så att ingen lucka uppstod. Lösningen blev att han blev ”aforado” och bara kan ställas till svars inför HD, så länge han lever alltså. Vanlig lagstiftning hade tagit för lång tid så man smög in en liten ändring i en lag om rättsväsendets organ som alltså inte hade ett dyft med saken att göra. Inte vidare demokratiskt men så blev det.

Varför brådskan? Faderskapsmål. Man ville inte att tingsrätter skulle översvämmas med fantasiartade faderskapsmål och gamlingen tvingas åka slalom mellan alla tingsrättsförhandlingar. Redan nu ligger två faderskapsmål hos HD och kommer att behandlas där om de inte avvisas redan i portgången.

De som propsar på att Juan Carlos I är deras far är en belgisk hemmafru och en spansk kypare. Vi har haft en del liknande fall i Sverige och nästan alltid så är det folk som tar gamla familjeskrönor på för stort allvar.

bastardos

Albert Solà och Ingrid Sartiau som stämt Juan Carlos I i faderskapsmål.

Vad gäller hemmafrun och kyparen så har en belgisk DNA-professor slagit fast att de inte har samma far. Problemet, säger professorn, är att de inte tror honom. Med detta i åtanke så kan man nog räkna med att spanska HD avvisar målet när de sammanträffar i frågan efter helgerna. Varefter konspirationsteorierna kommer att komma som ett brev på posten. Professorn är köpt, domstolen är köpt o s v. Vissa är oförmögna att acceptera sanningen.

Om det till slut visar sig att Juan Carlos I inte har några barn utom äktenskapet så blir han historisk. Frågan är om någon kung av Borbón-dynastin någonsin låtit bli att vänstra utom äktenskapet till den grad att de fått illegitima avkommor. Med tanke på att Juan Carlos sägs ha haft 1500 älskarinnor under sitt äktenskap (enligt utgivna biografier) så kan man konstatera att de kungliga kondomerna måste varit av högsta kvalitet och använts slaviskt. Duktigt jobbat Karl Johan!

3. Vilket blir Juan Carlos slutliga eftermäle beträffande 23-F? Det är en fråga som verkligen intresserar oss. Vi minns kuppförsöket den 23:e februari 1981 som om det vore igår. Och vi minns när kungens video till slut kunde sändas sedan kuppmakarna dragit sig tillbaka från Prado del Rey (spanska TV-centret). I och med kungens TV-tal föll kuppen ihop som ett korthus, Milans de Bosch drog tillbaka sina tanks från gatorna i Valencia och kuppen gick mot sin fredliga upplösning. Kungen var en hjälte för hela landet. Men sedan dess … I takt med att kungens anseende sjunkit generellt så har minst tre böcker, två av Jesús Palacios och en av Pilar Urbano, utkommit som pekar ut kungen som delaktig i kuppen. Det är obehagligt att luften aldrig rensats i detta ämne. Vi vill tro att kungen verkligen var den hjälte vi alla trodde. Annars återstår inget annat än förakt för den gamle monarken. Vi hoppas på att det definitiva verket i frågan utkommer. Gärna signerat av någon historiker man kan vågar lita på.

 

 

3 tankar på “Abdikationen

  1. Hugo Chávez kallade Aznar för fascist, samma som misslyckade Statsministrar i Sverige kalla Riksdagspartie SD. Det jag gillar var hur El Rey Emérito svarade Hugo Cháves:

  2. Jo, kungens ”¿Porqué no te callas?” (Varför håller Du inte käften?) blev verkligen bevingade! Till den grad att de funnit sin väg in i vardagsspråket i vår familj när det hettar till någon gång 🙂

  3. Fernando Ónega har just publicerat en bok där den gamle monarken själv kommer till tals genom att han intervjuats av den välrenommerade författaren. Han förnekar bestämt att han känner till (ens idag) identiteten på den ”Vita elefant” som skulle infinna sig i parlamentet under kuppen. Vissa menar att kungen själv var den ”Vita elefanten”. Själva tror vi inte det. Det mesta talar för att det var Alfonso Armada som ju faktiskt infann sig i parlamentsbyggnaden men som förhindrades tillträde till kammaren av en rasande Tejero när Armadas föreslagna regering t o m innehöll någon kommunist!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s