Hågkomster: varför jag började lära mig spanska

Läsarna får vänligen ha överseende med en personlig tillbakablick.

Så, varför började jag lära mig spanska? Jag tror intresset vaknade när jag i början på 1960-talet hade DX-ing som hobby. Inga ungdomar vet idag vad DX-ing är för något. Kort sagt innebar det att lyssna på utländska radiostationer. Då fanns inget Internet och ville man lyssna på främmande musik och språk så var det kortvåg och mellanvåg som gällde. Bland de mest exotiska man kunde lyssna på var små radiostationer i Latinamerika och självklart ville man förstå vad de talade om. Jag var bland de mest ambitiösa DX-arna i Sverige vad gäller spanska mellanvågsstationer (inklusive Kanarieöarna) som kunde avlyssnas sen kväll med goda antenner och mottagare. Jag minns hur de flesta stationerna avannonserade innan stängning: ”Gloriosos caídos por Diós y por España. ¡Presentes! Viva Franco, Arriba España”. Varpå man stängde med nationalhymnen och ibland fascisternas ”Cara al Sol”.

Så småningom blev det dags att välja språk på gymnasiet och spanska kunde läsas som tillval. Då föll det sig så att lärarinnan i spanska var en sällsynt vacker kvinna varför pojkarna stod på kö för att läsa språket. Inte en enda flicka vad jag minns! De flesta satt bara och gapade över kvinnans skönhet och jag var till slut den ende pojken kvar. Jag älskade att lära mig språket.

Och så fortsatte det. Både med DX-ing och spanskastudier. Jag minns knappt längre hur utbildningsgången såg ut men jag har för mig att tre terminers spanska innebar C-nivå. Eller tre betyg som det visst kallades också. Eller 60 dåvarande poäng. Vi läste realia, grammatik och en otrolig massa litteratur, inalles runt 12000 sidor. Jag var nog bland de få som verkligen läste all förelagd litteratur. De flesta gjorde det till en sport att hitta genvägar. Men för mig var det en fröjd att försjunka mig i Unamuno, Delibes, Baroja och de andra. Och man skaffade sig en omfattande ordförråd. Det är därför jag tycker att det är så roligt att träffa på ord jag inte hört, att få något nytt att bita i.

Diktatorn äntligen död

Diktatorn äntligen död

Ett av de sista minnena från universitetet är Francos död som vi firade mycket hjärtligt. Det var en jubeldag utan like! Läraren vi firade med hette Joaquín Masoliver och googlar man honom så hittar man honom som läromedelsförfattare. En otroligt kunnig, trevlig och vänlig man!

Tack vare Kärleken så har mitt förhållande till spanskan blivit livslångt och större delen av min släkt i vid mening är numera spanjorer. Men det är – som det brukar heta – en annan historia.

Varför började Du läsa spanska?

Untar

Untar tillhör de där verben som det tog en tid innan jag riktigt fick kläm på i vardagsspanskan.

untarFörst träffade jag på verbet i betydelsen muta. Jag fick för snart 40 år sedan en obetalbar lektion i hur man mutar tjänstemän av en baskisk affärsman. Men sedan dök verbet upp i köket! Då kan det låta så här: ”untar una rebanada de pan con mantequilla”. Vilket då betyder breda på smör på en brödskiva. Eller ”untar el pan con mantequilla” helt enkelt. Om man tänker sig untar som ”smeta ned” så blir konstruktionen enklare att förstå.

Nu var det visserligen flera decennier sedan jag bredde smör eller margarin på bröd. Och nuförtiden hoppar jag av hälsoskäl och till min stora sorg även över brödet. Få smaker överträffar färskt spanskt bröd.

Cykel och vaselin

Att bicicleta är något mera än en cykel översatt till spanska det vet nog de flesta som någonsin har sett fotboll. Spelaren slänger sig baklänges och liggandes närmast horisontellt i luften sparkar han bollen bakåt.

Många minns nog Zlatans legendariska 4 – 2 mål mot England 2012:

Men nu kommer det märkliga. Här i Spanien kallas sparken ifråga inte en bicicleta utan en chilena (en chilenska alltså)! Men ändå hör man termen bicicleta även på spanska fotbollsplaner. Men den avser något helt annat! Nämligen en dribblingsteknik som lurar motståndaren att gå åt fel håll.

En liten instruktionsfilm som illustrerar hittade vi på nätet:

Ronaldo i Real Madrid är en mästare på den här tekniken där han byter fot flera gånger i sekunden. Bländande!

Så nästa gång Ni pratar fotboll med Era spanska fotbollstokiga vänner så prata inte om Zlatans bicicleta utan Zlatans chilena!

Vaselin vet väl alla vad det är? En kladdig hudkräm i en liten glasburk. Men i Spanien finns vaselinet även på fotbollsplan! Ty vaselina motsvarar lobb på svenska.

Låt oss njuta av Pelés legendariska lobb mot Argentina 1979:

Marianos sista år som partiledare?

Paniken är numera total i regeringspartiet Partido Popular. Och undra på det när opinionsundersökningarna pekar på katastrof i lokal- och regionalvalen om en månad. Fegheten i partiet är monumental och ingen tar rakryggat bladet från munnen offentligt utan allt är skvaller, läckor, knivhugg i smyg. Konsensus tycks vara att om valet utfaller som allt pekar på så måste Rajoy bort. Allmänna val kommer att hållas i slutet av året och om Rajoy då sitter kvar med en massiv valförlust i ryggen så är slaget förlorat på förhand. Och en ny partiledare måste ju få tid på sig att växa in i rollen så tiden är knapp.

RUEDA DE PRENSA DE MARIA DOLORES DE COSPEDAL

Cospedal

Situationen är inte bättre av den alltmer uppenbara konflikten mellan partiets två starka kvinnor på federal nivå, partiets generalsekreterare María Dolores de Cospedal och förste vicepresidenten och regeringstalesmannen Soraya Sáenz de Santamaría. Dessa tycks ständigt konspirera mot varandra och manövrera inför kampen om partiledarposten. I nuläget förefaller det som om  Soraya, som allmänt betraktas som stående längre till vänster, dragit det längsta strået med mäktiga allierade inom media.

Soraya

Soraya

Bland partiets ”baroner”, de regionala ledarna, tycks Alberto Núñez Feijóo från Galicien stå högst i kurs.

Gemensamt för Cospedal, Soraya och Feijjóo är hur absolut färglösa de är. De låter som röstsynteser som matats med partiets talespunkter vilka de mekaniskt rabblar. Den eventuella personlighet de en gång kan ha haft är utplånad i Marianos skugga. Precis som Zapatero har Rajoy omgivit sig med rövslickare som inte kan drömma om att ta strålglansen från sin husse.

Feijóo

Feijóo

PP håller på att implodera. Parallellen till gamla UCD är slående. UCD föddes som en center-höger-koalition och ombildades till parti 1977. Ledande kraft var Adolfo Suárez som var regeringschef 1976 – 1981. Suárez tappade stöd bland sina koalitionspartners och hos militären. Detta var under ”los años de plomo” (blyåren) då regeringschefens jobb mest bestod i att resa runt till begravningar av offren för oräkneliga terroristdåd av ETA och Grapo. Demoraliserad och kanske under inflytande av en begynnande Alzheimer avgick Adolfo Súarez och det var just när efterträdaren skulle installeras som regeringschef som försöket till statskupp genomfördes. Ett par år senare upplöstes UCD.

Kan vi hoppas på att Rajoy är tillbaka på det gamla jobbet som registrator i Santa Pola i provinsen Alicante till jul? Det vore väl en trevlig julklapp?

Vårhälsning till Sverige

vitsippVi unnar verkligen frusna Sverige att våren skall ta ett fast tag om landet! Det är en underbar tid när värmen och ljuset återkommer.

rositaHär nere på Kanarieöarna upplever man givetvis inte årstiderna på samma sätt. Vi har aldrig någonsin sett en kallare temperatur än 12 plusgrader, ens vinternätter. Sällan under 16 grader. Men med vår och annalkande sommar lever ändå öarna upp lite extra även om turisterna nu mestadels farit iväg. Det är inte ovanligt att se kvinnor i päls eller folk i täckjackor när det är 19 – 20 grader här. Och det slipper vi se nu när temperaturen börjar sega sig över 20 grader. Vi tror att modets växlingar övertrumfar förnuftet hos somliga. Är det vinter, ja då skall man bylta på sig.

Som en hyllning till den annalkande våren så bjuder vi på en sällsynt liten sång. Det är den chilenska näktergalen Rosita Serrano som sjunger Sjösala vals på klingande svenska. Det roliga är att hon inte kunde ett ord svenska. Hon lärde sig helt enkelt att ljuda hela sången. Ett beundransvärt proffs!

Rosita Serrranos levnadsöde är märkligt och tragiskt. Hon föddes 1914, dotter till en diplomat och operasångerska. Hon gjorde internationell karriär. Hon gjorde samma misstag som Zarah Leander, nämligen många framträdanden i Nazityskland, även i tyska filmer. Det kom att ligga henne i fatet resten av livet. Även om man måste betänka att hon var mycket ung på 30-talet när hon gjorde sin tyska karriär.

På 1940-talet började hon ge konserter i Sverige till förmån för danskar och judar. Nazisterna brännmärkte henne naturligtvis, anklagade henne för spioneri och brände hennes filmer och hon fick fly till Sverige. Där bodde hon en tid innan hon återvände till Chile 1943. Huruvida hon kastades ut ur Sverige eller ej vet vi ej. Hursomhelst så hann hon alltså sjunga in en del svenska sånger. Enligt inslag på Sveriges Radio så var Evert Taube själv förtjust i hennes tolkning av Sjösala vals. Rosita var överdådig på att vissla. Vilket hon visat i många av sina sånger.

Ekonomiskt gick det utför för Rosita Serrano. Först beslagtog Nazityskland hennes tillgångar och frös hennes royalties som var enorma sedan hon tagit ställning för judarna. Sedan förlorade hennes make sina tillgångar under en revolution i Egypten. Maken dog senare och Rosita sjönk ner i allt djupare misär. Hon dog 1997 i yttersta armod i sitt hemland. Till det olyckliga slutet bidrog måhända att hennes döttrar dog före henne.

Tragiskt slut för en så extremt begåvad sångfågel!